Mitt första intryck av boken
Mitt första intryck av boken är att det är en OK bok, det känns som att den är anpassad till personer yngre än vad jag är. Personerna i boken är lite yngre än vad jag själv är och det är inget sex inblandat. Huvudpersonen heter Markus.
Hur börjar boken?
Boken börjar med en replik av hans kompis Sigmund, detta leder till en ganska lång konversation mellan de två. Det är så att Markus har lätt att bli förälskad i tjejer. Ett citat som bevisar detta är också det första som inträffar i boken, en del av konversationen:
Hur börjar boken?
Boken börjar med en replik av hans kompis Sigmund, detta leder till en ganska lång konversation mellan de två. Det är så att Markus har lätt att bli förälskad i tjejer. Ett citat som bevisar detta är också det första som inträffar i boken, en del av konversationen:
-Nu igen, sa Sigmund bekymrat, det är inte normalt, Markus.
-Jag rår inte för det, Sigmund. Det bara blir så.
-Det finns ingenting som "bara blir så"! Du har väl en fri vilja?
-Det tror jag inte.
-Det är klart du har. Annars skulle du bara vimsa omkring.
Det citatet visar att Markus hela tiden blir förälskad i olika tjejer.
En bit in i boken (69 sidor)
Markus är kort och inte så snygg, enligt han själv. Han blir lätt kär i olika tjejer och det skiftar snabbt. Han bor med sin far, modern är död.
Miljöer som beskrivs är klassrummet i skolan, hans hem och Ellen Christines hem.
Det är en allvetande som berättar i tredjeperson.
Markus har blivit kär i Ellen Christine och skriver en novell i hennes ära. Han vågar inte läsa den och låter Sigmund göra det, vilket leder till att Ellen Christine blir kär i honom istället. Sigmund berättar att det var Markus som skrev den, vilket leder till att Ellen Christine kommer till Markus istället. Men Markus är inte längre kär i henne utan i Mona. Som om inte det vore nog blir Markus bjuden till hennes kalas. Men hur ska han få henne att sluta gilla honom, och få Mona att bli intresserad?
Nu är boken slut och...
Det har ändrats en del, Markus har blivit kär i en ny tjej som har kommit till klassen. Alexandra heter hon och Markus är jättekär i henne. Han måste nu få henne att gilla honom. Till sin hjälp har han sin trogne vän Sigmund, som nu är ihop med Mona, Ellen Christine, som han blivit väldigt bra vän med och Mona. De har tillsammans bildat ett sällskap som heter "Fyrklövern". De lägger gång på gång upp planer med blandade resultat.
I stora drag kan man säga att boken handlar om Markus Simonsen. Han bor med sin far och har väldigt lätt att bli förälskad i tjejer, och hela tiden olika tjejer. Han har sin bäste vän Sigmund som alltid ställer upp för Markus och kommer på planer för att få respektive tjej att gilla honom. I historian som berättas har Markus blivit förälskad i en tjej som heter Ellen Christine och skrivit en novell till henne. Han vågar inte läsa den utan ber Sigmund som givetvis ställer upp. Ellen Christine tycker att det är en fantastisk novell och blir tagen av Sigmunds charm och inlevelse. Hon tror ju dessutom att Sigmund också skrivit texten. Men det är det inte och det säger Sigmund och tror att hon nu blir kär i Markus. Men under den här perioden har Markus hunnit bli kär i Mona, en annan tjej. Så han säger till Ellen Christine att han inte är kär i henne, och E.C. svarar att hon inte är det heller. Så det är frid och fröjd med det. Men nu måste han få Mona att gilla honom. Men istället blir hon ihop med Sigmund och det accepterar Markus. För han har blivit kär i en tjej som nyss kommit till klassen, Alexandra heter hon, och den här gången är han kär på riktigt. Hon är intresserad av bland annat teater, så Sigmund beslutar sig för att sätta upp Romeo och Julia. Alexandra får spela Julia och Markus får givetvis spela Romeo. Men sen kan jag inte berätta mer utan att slutet avslöjas för mycket.
En viktig händelse är då Markus är kär i Alexandra men sedan upptäcker hur mycket han egentligen gillar Ellen Christine, och hon kanske gillar honom lite också. Dock är det lite svårt att skriva en specifik sida, det är mer rätt att säga att den viktiga händelsen inträffar runt sida 119. Dock är det en viktig händelse i boken, men det byggs av allt annat i boken, men det är en viktig händelse, helt klart.
Jag tror att författaren på något sätt är inblandad i den här historian, antingen som vuxen eller som barn. Att han på något sätt varit med om det som jag läser om. Men om man ska plocka fram ett riktigt budskap, så kan man väl säga att författaren vill förmedla hur jobbigt det är att hela tiden vara förälskad i fel person. Det finns ett exempel som tydigt visar detta, men berättar jag avslöjar jag för mycket av boken. Men jag tycker att det är ett bra exempel, då det oftast inträffar i verkligheten, att man inte bara har den stereotypa "bokverkligheten" där de alltid får varandra till slut. Jag tycker att fler böcker borde sluta på det här viset.
Jag skulle placera boken i genren nutidsroman, då det är tydligt att det utspelar sig i nutid. Dock kanske lite tidigare än 2012, sent nittiotal. Datorer förekommer inte så mycket, men artister som slog igenom på 90-talet finns med som posters osv. Dessutom är boken skriven -96. Det är tydligt eftersom de kör bil och går på moderna biofilmer på bion. Samhället liknar väldigt mycket det som vi har idag. Roman är det också, då det är väldigt mycket kärlek inblandat i boken. Det kretsar bara om att killen ska få tjejen och det är roman för mig.
Men för att avrunda det hela skulle jag rekommendera boken till folk som gillar att läsa om spännande, het kärlek med snabba vändningar.
En bit in i boken (69 sidor)
Markus är kort och inte så snygg, enligt han själv. Han blir lätt kär i olika tjejer och det skiftar snabbt. Han bor med sin far, modern är död.
Miljöer som beskrivs är klassrummet i skolan, hans hem och Ellen Christines hem.
Det är en allvetande som berättar i tredjeperson.
Markus har blivit kär i Ellen Christine och skriver en novell i hennes ära. Han vågar inte läsa den och låter Sigmund göra det, vilket leder till att Ellen Christine blir kär i honom istället. Sigmund berättar att det var Markus som skrev den, vilket leder till att Ellen Christine kommer till Markus istället. Men Markus är inte längre kär i henne utan i Mona. Som om inte det vore nog blir Markus bjuden till hennes kalas. Men hur ska han få henne att sluta gilla honom, och få Mona att bli intresserad?
Nu är boken slut och...
Det har ändrats en del, Markus har blivit kär i en ny tjej som har kommit till klassen. Alexandra heter hon och Markus är jättekär i henne. Han måste nu få henne att gilla honom. Till sin hjälp har han sin trogne vän Sigmund, som nu är ihop med Mona, Ellen Christine, som han blivit väldigt bra vän med och Mona. De har tillsammans bildat ett sällskap som heter "Fyrklövern". De lägger gång på gång upp planer med blandade resultat.
I stora drag kan man säga att boken handlar om Markus Simonsen. Han bor med sin far och har väldigt lätt att bli förälskad i tjejer, och hela tiden olika tjejer. Han har sin bäste vän Sigmund som alltid ställer upp för Markus och kommer på planer för att få respektive tjej att gilla honom. I historian som berättas har Markus blivit förälskad i en tjej som heter Ellen Christine och skrivit en novell till henne. Han vågar inte läsa den utan ber Sigmund som givetvis ställer upp. Ellen Christine tycker att det är en fantastisk novell och blir tagen av Sigmunds charm och inlevelse. Hon tror ju dessutom att Sigmund också skrivit texten. Men det är det inte och det säger Sigmund och tror att hon nu blir kär i Markus. Men under den här perioden har Markus hunnit bli kär i Mona, en annan tjej. Så han säger till Ellen Christine att han inte är kär i henne, och E.C. svarar att hon inte är det heller. Så det är frid och fröjd med det. Men nu måste han få Mona att gilla honom. Men istället blir hon ihop med Sigmund och det accepterar Markus. För han har blivit kär i en tjej som nyss kommit till klassen, Alexandra heter hon, och den här gången är han kär på riktigt. Hon är intresserad av bland annat teater, så Sigmund beslutar sig för att sätta upp Romeo och Julia. Alexandra får spela Julia och Markus får givetvis spela Romeo. Men sen kan jag inte berätta mer utan att slutet avslöjas för mycket.
En viktig händelse är då Markus är kär i Alexandra men sedan upptäcker hur mycket han egentligen gillar Ellen Christine, och hon kanske gillar honom lite också. Dock är det lite svårt att skriva en specifik sida, det är mer rätt att säga att den viktiga händelsen inträffar runt sida 119. Dock är det en viktig händelse i boken, men det byggs av allt annat i boken, men det är en viktig händelse, helt klart.
Jag tror att författaren på något sätt är inblandad i den här historian, antingen som vuxen eller som barn. Att han på något sätt varit med om det som jag läser om. Men om man ska plocka fram ett riktigt budskap, så kan man väl säga att författaren vill förmedla hur jobbigt det är att hela tiden vara förälskad i fel person. Det finns ett exempel som tydigt visar detta, men berättar jag avslöjar jag för mycket av boken. Men jag tycker att det är ett bra exempel, då det oftast inträffar i verkligheten, att man inte bara har den stereotypa "bokverkligheten" där de alltid får varandra till slut. Jag tycker att fler böcker borde sluta på det här viset.
Jag skulle placera boken i genren nutidsroman, då det är tydligt att det utspelar sig i nutid. Dock kanske lite tidigare än 2012, sent nittiotal. Datorer förekommer inte så mycket, men artister som slog igenom på 90-talet finns med som posters osv. Dessutom är boken skriven -96. Det är tydligt eftersom de kör bil och går på moderna biofilmer på bion. Samhället liknar väldigt mycket det som vi har idag. Roman är det också, då det är väldigt mycket kärlek inblandat i boken. Det kretsar bara om att killen ska få tjejen och det är roman för mig.
Men för att avrunda det hela skulle jag rekommendera boken till folk som gillar att läsa om spännande, het kärlek med snabba vändningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar