tisdag 4 december 2012

Jonathan Andersson ADJÖ, ADIOS! JAG MÅSTE HEM Författare: Annika Holm

Bokblogg skriven utav: Jonathan Andersson

Mitt första intryck
Jag tycker boken är väldigt intressant skriven. Bakgrunden och karaktärerna beskrivs inte så mycket, inte heller omgivningen eller miljön. Böcker brukar beskriva omgivning och karaktärer, men trots att denna bok inte gör det så lyckas den här boken fånga mig på ett sådant sätt som vilken annan bok som helst. Boken är inte heller skriven på ett enastående sätt. Meningar kan vara lite slarviga. Meningarna kan till exempel börja med "och" eller så skriver författaren "dej" istället för "dig", vilken inte är fel egentligen, men det gör att jag inte tar författaren och boken på lika stort allvar. Boken är väldigt bra hittills och det händer mycket saker hela tiden, vilket gör att jag inte tappar intresse.   

Hur börjar boken?
 - Vill du ha godisbilar? Så lyder första meningen ur boken Adjö, Adios! Jag Måste Hem. Skriven utav Annika Holm. Jag får snart veta att det är en ung tjej som ska åka ensam med flyg eftersom jag får läsa meningar som till exempel. - Det är en lång resa, är du säker? Och  - Ha det så bra säger Axel. 

Efter att jag har läst en bit (ca 10 sidor) så märker man tydligt att efter varje kapitel så är det olika tidsperioder. I första kapitlet så märks det att man är på en flygplats eftersom det står "Och Tomi går igenom svängdörren ut ifrån Sverige." beskrivning av hur flygplatsen ser ut nämns inte. 

Efter de två första kapitlen hamnar man på en helt ny plats och kapitlet heter "September Hemma i Köket". Där huvudpersonen Tomi kommer in i köket. - Hej, sa hon bara när Tomi kom in i köket. Fast Tomi hade sovit hos Tomas utan att ringt hem och berättat det. Det är den första meningen i Kapitel tre, och man får snart läsa om hur Tomi gärna vill starta en konflikt med personen som hälsar på henne. Vilket jag antar är hennes mamma p.g.a. att personen står och lagar mat i köket och Tomi hade inte ringt hem och berättat att hon sov över hos Tomas. Det nämns också att personens namn är Anna vilket utesluter att det är hennes pappa. 

Tomi letar lite efter en konflikt vilket man märker av att det första som hon säger är: - Du är förstås arg som vanligt. - Nej, jag är inte alls sur. Svarade Anna men utan att titta upp och fortsatte röra om i grytan. - Måste du vara så där sur? Bara för att du inte vet var jag är varenda sekund. Tomi provocerar tydligt Anna igenom att fortsätta ställa dessa frågor vilket visar att relationen mellan dem inte är den bästa för tillfället. Man känner givetvis igen situationen från när man själv vill provocera en förälder. Konversationen fortsätter och blir allt vildare och vildare. - Jag hatar dig, skrek Tomi. Sträckte ut handen och drog bort grytan från spisen. Aj! Fan! Åååååh! Det tredje kapitlet slutar med en vild konversation mellan Anna och Tomi. Än en gång så beskrivs inte bakgrunden i boken.

En bit in i boken (100 sidor)
Nu har jag läst precis 100 sidor ur boken och jag har fått en tydlig blick på hur den ser ut. Huvudpersonen är Tomi som kommer ifrån Nicaragua. Hon har blivit adopterad till Sverige. Det är nämligen Tomi som vill åka hem igen. Tomis utseende beskrivs inte förren en bit in i boken. Hennes hår är mörkt och långt, hon har det dessutom ofta i flätor. Tomi blir också ofta arg. Hon är mycket lättpåverkad, vilket vi märkte i slutet av kapitel tre där hon grälar med sin mamma. Detta händer inte bara en gång utan flera gånger där Tomi och hennes mamma börjar bråka. Tomi säger saker som - Varför tog ni hit mig?

De kommer fram till en lösning och Tomi ska få besöka hennes riktiga familj i sex veckor, och bestämma vad hon verkligen vill göra med livet. På flygplanet träffar hon en svensk tjej och de blir genast kompisar. Tjejen, som heter Emelie är också är också på väg till Nicaragua. När de landar så är det en person som heter Maria där för att hämta henne och köra henne till hennes biologiska mamma. När de kör in i hennes by som hon var tvungen att lämna när hon var åtta år gammal känner hon genast igen sig. Maria och Tomi stiger ur bilen och det första de märker är värmen. Luften är len och lätt mot huden.

Det andra de märker är att det är väldigt grönt som till exempel fält, ängar, kullar, träd och buskar.  Fast allt  var dock inte grönt, boken målar upp bilden av en fattig, men fin stad. Hus utan fönster, många personer, trasiga skottkärror är några av sakerna som nämns. De kommer fram till huset där Tomis biologiska familj bor. De går rakt igenom huset och kommer fram till bakgården där hela Tomis familj sitter. Hennes mamma, styvpappa, morfar, mormor o.s.v. Hela familjen har mycket att berätta och ställer framför allt många frågor.
Hon får också sitt eget rum, hennes mamma säger: - Vi har byggt en vägg, säger mamma och pekar på en vägg som går upp till taket. Vi tänkte att du kanske blivit van vid att sova ensam.

Hon stannar hos sin biologiska familj, och livet flyter på. Hon börjar redan känna samma känslor som hon kände när hon var liten. Det är också jullov och hela byn festar. Det gör tydligen alla på den tiden på året, dag och natt fortsätter dem till jullovet är över. Efter jullovet vill Tomis mamma att hon ska hjälpa till med att sälja kläder, vid en marknad där Tomis mamma brukar stå och sälja kläder. Tomi blir rasande och tänker inte vara med. Hennes mamma blir mycket upprörd och säger till henne att hon måste. Då följer Tomi med iallafall.

Detta är ungefär allt som har hänt hittills i boken. Den är inte lika händelserik längre och jag börjar tappa lite intresse. Boken är skriven i tredje person och det är alltså någon utifrån som berättar.

Nu är boken slut och...

Jag tycker boken ser ungefär likadan ut som den har gjort tidigare. Det är fortfarande samma by och samma personer. Dock besöker Tomi och hennes mamma en annan by vid ett tillfälle i boken. Tomis mamma vill gärna flytta dit, detta berör dock inte handlingen så mycket.
Miljön i den byn beskrivs inte förutom vägen dit. Den är lång och det är mycket skog, en by som ligger bortom civilisationen.
Tomi bor kvar i byn och hjälper hennes mamma mycket med att sälja grejer. Hon har också en kompis som heter Mayra, och de gör ofta saker. Tomis flyg är planerat att åka hem efter sex veckor.
Efter att Tomi har stannat fem veckor i byn så säger hennes mamma att hon vill åka upp och kolla på en annan by som hon har planerat att flytta till. Tomis mamma säger också att det skulle vara trevligt om Tomi ville följa med så får de spendera sista tiden med varandra.
Tomi tycker det låter som en bra idé och de åker iväg. Det går bara en buss från byn där Tomi bor och byn de ska besöka en gång i veckan. När de ska åka hem så missar de bussen och Tomi missar sitt flyg. Detta leder till att Tomi ska stanna fyra veckor till.

Tiden går och veckan innan hon ska åka hem träffar hon en kille. Killen heter Leonardo och spelar i ett band. Tomi blir hopplöst förälskad och när hon skall åka hem vägrar hon. Hennes mamma och mormor blir rasande eftersom hon ofta sover hos Leonardo utan tillåtelse. Så Tomi bestämmer sig för att flytta hemifrån, detta går inte hennes mamma med på, men Tomi bryr sig inte.
Hon åker runt med Leonardo och Tomi vägrar åka hem till Sverige, hon missar alltså också sitt andra flyg. Efter som Leonardo är med i ett band följer hon ofta med på hans spelningar och hon inser snart att Leonardo inte är den som han först verkar vara, kommer Tomi någonsin komma hem?

En stor händelse i boken är när Tomi kommer hem från en fest sent på kvällen. Detta hände på jullovet (alltså långt innan Tomi träffade Leonardo eller missade sitt flyg) Tomi kommer hem och träffar sin styvpappa som är stupfull och luktar sprit. Tomi säger:

Det kanske är bäst att du går och lägger dig.

Hennes styv pappa blir rasande och tar tag i hennes hår och vill inte släppa taget. Han drar i henne "som en trasdocka" beskriver boken det som. Samtidigt som  han säger:

Du ska inte komma hit och tro att du kan bestämma.

Detta är en stor händelse eftersom det får Tomi att inse varför hon ville flytta hemifrån när hon var åtta år gammal. Det var för att hennes styvpappa ofta blev full och slog henne. Det var därför hon ville flytta hemifrån från första början, när hon var åtta år gammal.

Om boken har ett budskap så tror jag det skulle vara att man måste ta reda på vad man vill. Tomi använder sig utav det tankesättet hela tiden. "Jag måste ta reda på vad jag vill."
Jag tror boken vill förmedla att ungdomar idag ska ta reda på vad de vill och sedan försöka göra det. Jag har lärt mig att det finns olika tankesätt i världen och bland människor. Om jag var adopterad ifrån ett fattigt land så skulle jag aldrig vilja besöka det. Jag skulle givetvis vilja träffa min biologiska familj men aldrig bo i detta land igen.

Genren i boken är ungdomsbok eftersom det tar upp problem, kärleksförhållanden och familjeproblem. Det är en bok som är skriven på ett sätt så att ungdomar ska kunna relatera till den. Därför placerar jag den i genren ungdomsbok.    




 

    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar